Vad göms i skogen?

Vårt kulturarv som göms i skogen.
(Ett utdrag från guidade turer)  IngemarUdd

Norberg  hörde till Dalarna fram till 1647.
Gamla Norbergs Bergslag, (norra delen) omfattar delar av Hedemora Smedjebacken/Söderbärke samt Norberg.

Malmbrytning från 1100-talet, uppförande av mångfald hyttor under 1200-1300 talen……1400.
(Tyska Hansan efterfrågade järn) 1300-1600 talen inflyttning av personer kunniga i järnhantering från Tyskland-Holland-Vallonien.
Små Bergsmansbyar växte upp med hyttor och stångjärnshamrar efter olika vattendrag. En del blev till större byar och Bruk andra försvann efter hand.
Lämningar finns kvar i form hyttor och smedlämningar samt husgrunder  och bläster -platser. En grop för framställning av järn  bl.a av rödjord.

Mellan byarna och hyttplatserna blev det ett dåtida vägnät i form av stigar och s.k hålvägar och  kyrkstigar. Efter hand  blev en del stigar s.k kärrvägar där det gick att komma fram med  häst och en enaxlad kärra. 120 cm bred.
Vintervägar som var lagda över sjöar mossar myrmarker kan fortfarande följas.
En del av de beskrivna stigarna kom det moderna skogsbruket att göra till bilvägar.

Efter de gamla stigarna kan vi finna lämningar gömda under mossor yviga grangrenar eller överväxta med sly. Kolbottnar, dito, kojor, skogstorp, fäbodplatser, fördämningsvallar, såg och kvarnplatser .
Efter dessa stigar finns även  lämningar från skogssamernas tid med boplatser och renbetesområden.
Det finns samiska platser som även är utmärkta på äldre kartor.
Avrättningsplatser: bl.a på Håberget. Utmärkt på 1702 års karta. Avrättning genom hängning.

ÖVERGÅNG TILL FÖRFÄDERNAS VÄGAR.

Där människor varit verksamma och trampat sina vägar  finns det alltid spår . Även om det är i skogen, det gäller att bara förstå  vad man ser.
Allt detta är skyddat i lag, som fornlämning eller som fasta fornlämningar vilka har det starkaste lagskyddet. R.A

Det är nu en svunnen tid sedan våra förfäder trampade dessa leder.
Per Lagerqvist har skrivit följande .                                                                                                       
Många vägar ska sakna vandrare.
Många stigar ska ingen längre söka.
Kommande släkten ska finna dem, igenvuxna glömda och säga de är vackra.

Malmfrakterna behövde vintervägar  och sommarvägarna följde i stort samma riktningar.
Klackberg  (monsferri) järnberget  malmbrytning 1100-talet.
Flängan  med hytta 1200 talet .Bebott på 900 talet, med egen gruvbrytning vid Kolningberg
Ett flertal vägar för malmkörningarna utgick från Bergsmansbyn Flängan, vidare till Halvarsbenning-Fragg-Larsbo – Nordansjö  frälsehytta. m.fl platser.
Från Kolningberg till V. Djupkärra kallad kärrvägen numera utmärkt som Bergsmansleden går i Söderbärke samman med Sverige leden och Romboleden som går till Nidaros.
Från samma område går det både vinterväg och sommarväg till Malmkärras hyttor. Historiska uppgifter: 1462  Malinterna  äldsta belägg. (OAU)  1664 omnämns Malmkärragruvan och Silvtjärnsgruvan som öde. Hyttorna läggs ned 1650-1670 Vintervägen fortsätter vidare till Semla Bruk i Fagersta.
Från Flängan går Igeltjärnsvägen till  V. Djupkärra hytta med två stångjärnshammare vidare till Bråfors-Dalvik-Hemshyttan-Söderbärke.  Vägen över skogarna finns kvar i körbart skick med häst .Den är i dag en trevlig vandringsled, väl framme vid Kyrkstigen från Halvarsbenning till Kolningberg därifrån går stigen kallad ”Vret Anders väg tillbaks till Flängan.
En del av vägarna var och är i kombination sommar och vintervägar.
Bråfors: i dag ett kulturreservat. Bergsmansbyn är en av de äldsta byarna med hytta från 1200-talet nedblåst 1751. Här går det en sk hålväg som övergår delvis till en  bättre körväg som i sin tur övergår till en i dag inte framkomlig väg till Resmoren och dess hytta. En by med välbehållna byggnader och interiörer och med vandringsstigar inom reservatet. Väl värt en utflyktsdag där man kan höra historiens vingslag.
Hemshyttan: Även den en mycket tidig etablerad by omnämnd i skrift 1367. Hh har en orörd bykärna från 1800-talet mitt. Där finns lämningar av järn och kopparhytta och stångjärnshammare. Härifrån  gick det en sommar och vinterväg till Resmoren, mestadels av den vägen är tagen till skogsbilväg. Byn är väl värd ett besök.
Fragg  äldsta belägg 1461 var och är fortfarande en knutpunkt för vägar åt olika håll. Härifrån  gick det både en vinterstig och sommarstig till Gläfse och Hällsjöbo hytta genom Spjutsbo bergsmansby som numera är nedriven. Väg även mot Dullbo St Moren-Resmoren- Larsbo och Söderbärke.
Från Fragg  går även vinter och sommarväg upp till Knivens och stenbrottet på nuvarande Dalasida. Dessa stigar bör vara från tidigt 1600-talet. Den går förbi Luvens kolbotten med sin speciella historia.

Soldaten Per Andersson Luva. Nr 101 tillhörde Bjurfors  Rote. Bergs Kompani  Västmanlands Regemente.
Född 1713 i Dullbo/ Fragg. Död 1762 i Stralsund.
PA Luva var även kolare
, 1761 hade han iordningställt en kolmila som under hösten skulle kolas ut men krigstjänsten kom emellan. En man i Fragg erbjöd sig att kola ut milan. Fram på efternatten kom han springande hem till byn skräckslagen för han har sett Luva komma genom den närliggande mossen i militära kläder med geväret på axeln ränseln på ryggen men ”utan huvud”. Då åtog sig en annan man uppdraget  att kola ut milan, Luvas  familj behövde få in pengar för sin överlevnad. Följande natt blev det samma sak soldaten Luva kom genom mossen utan huvud. Slutresultatet blev att milan aldrig blev kolad. Rester av milan kom att finnas kvar ända in på 1900-talet..
Från nämnda kolbotten fortsätter stigen upp till Kos -Johannas stugtomt.
Namnet Kos härstammar från en man med detta soldatnamn
Johanna Jonsdotter född i Abbortorpet i Norberg 12 juli 1840.
Familjen flyttade till Kos-stugan 1847.
Kos-Johanna gifte sig 1872 med Anders Johan Karlsson, de bosatte sig på Norns Bruk.

Johanna var under sin livstid en duktig och eftertraktad ”jordemor”som hjälpte barnen till världen, likaså var hon behjälplig med att ta hand om människor som hade slutat sina jordiska dagar. Kos-Johanna Jonsdotter dog på Norns Bruk 4/8 1924.

Historien berättar vidare om denna kvinna när hon som flicka fick bli vallpiga åt skogstorparna på Knivens och Bråtens när djuren betade på sommaren. Hon skulle då även hålla vargen borta . Det handlade om att vara med djuren på skogen ,det  kunde vara nog så svårt.
 En dag hände följande Johanna satt uppe på en sten och såg vargen komma närmare. Helt ointresserad av djuren. Då såg Johanna att vargen haltade på ett ben, vargen kom nu fram mot Johanna och sträckte upp en framtass där en trädpinne trängt igenom. Johanna var ju en modig flicka uppväxt som hon var på de stora skogarna och van med att ha vargar som strök omkring. Hon drog ut pinnen ur vargens tass. Från den dagen var det ingen varg som mer rörde djuren som hon hade ansvar för.

Vi har nu den mer kända malmvägen från Fliken till Norns Bruk den är en vinterväg som numera fungerar som skoterled. Den går över ett antal sjöar bl.a Stensjön och vidare över Lappmyran-Sotbo-Norn det är även en bra skidväg.Vid Fliken finns den sk färdestugan  byggd 1846  för hyttarbetarna .Efter hyttans nedläggelse kom den att  användes vintertid för övernattning av forbönderna som  fraktade malm till Norns Bruk. Med ett stall som rymde 30 hästar.

Vid lappmyran tog en vinterväg av mot Gränse och Dräcke. Användes troligen redan på 1400-talet av malmkörare. Båda platserna hade hytta stångjärnshammare och kvarnplatser. Från Gräntse går körvägen vidare mot Turbo därifrån till Nyhyttan  och Vikmanshyttan. Nyhyttan är omnämnt  år 1396 med hytta och en stångjärnshammare.

Vikmanshyttan – härifrån går en fäbodstig till Nyhyttan och vidare till Gälbo fäbodsplats, därifrån vidare till Löfmarken i Söderbärke  med en upprustad lada som är användbar för övernattning leden går vidare till Söderbärke Romboleden som går till Nidaros.  Se vidare Bergsmansbygd – Facebook

Den äldsta vägen från Vikmanshyttan till Nyhyttan är lokaliserad,  den är i form av en hålväg, och kärrväg. Vidare går den mot Turbo viker av mot Norns Bruk via Stubbs täkt och torp. Denna vägsträckning kom att kallas postvägen. inom området fanns det ett flertal fäbodar bla. Gryck-Anders fäbod och Gälbo tillhörande Lassbo by-Norrhyttans-Jälkarbyn. Fotobilder över torpen tillhörande Vikmanshytte & Norns Bruk visas sommartid vid Ingvallsbennings skola.(Ingvallsbenning&Turbo hembygdsförening).

Vi går tillbaks till Gräntse by  omnänd i skrift 1492. Vid 1600 talets slut fanns det här sju gårdar. Den gamla stigar går här söderut mot Bjurtjärnstorp,  Stensjövägen och Gäsjö. Vägen är utmärkt på  1692 års karta. Gäsjö började då bli början till ett bruk, ägare var  Brita Sneckenberg. På 1702 karta finns det en notering att detta är resvägen till Norberg.

Vi går tillbaks en bit mot Gräntse  där finner vi en dammfördämning som benämns som lappdammen. I närheten finns en lappkåta platsen utmärkt på 1692 års karta. Kartritaren träffade även lappen Johan och hade ett samtal med honom. Mer om samerna kommer att redovisas senare under året. Vid mitt arbete i området kom jag att känna mig bekant med människor 12 generationer bort i tiden.

Att levandegöra våra anfäders historia blir en uppgift för släktforskare.

Ett flertal av byarna gårdarna platser har blivit namngivna efter någon person.
ex  Sjulsbo by, namnet kan vi hämta från samen Sjul. (vanligt samiskt namn.)
Jag följer ett rakt led av min släkt från Clemens  som kom från Tyskland och gav namn åt Clemenshyttan ” Klämshyttan”
Vidare till Gräntse där finns Hindrich Wincenson. Wincen Wincenson. Gräntse.
Bengt Hindrichson från Dullbo/Söderbärke. Hindrich Bengtson från Gäsjö  född omkr 1480.
För att fortsätta från H. Bengtsson gör jag en kvalificerad gissning  att dennes far är
NN född omkr. 1450
NN    ”        ”    1420
NN    ”        ”    1390  vilken då är min mffmmmfmfmmmffffffffffff  som då var en samtida med Engelbrekt  som var ledaren av Engelbrektsupproret 1434-1436 i vilket bergsmännen deltog i.

Samtliga av ovanstående var bergsmän i Norbergs gamla Bergslag.

HISTORIEN  BERIKAR  LIVET.
C
itat:  Björn Rosengren

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>